Arctic Med
Ekobutiken.se
Relationsutveckling.se

Webdesign:Accent Media

Kolhydrater

Ett sätt att dela in kolhydraterna är efter hur snabbt de går ut i blodet i form av blodsocker.

Snabba kolhydrater:
Dessa kolhydrater kom på människans bord i betydande utsträckning först vid jordbrukets genombrott och det är först på det senaste århundradet, som de mest finfördelade och raffinerade produkterna kommit. Snabba kolhydrater finns därför i första hand i produkter från socker, potatis och säd,
t.ex. mjöl, flingor, ris, pasta, potatis, potatismos, chips, pommes frites, läskedrycker, kakor, godis o.s.v.

Det är de snabba kolhydraterna som orsakat fetmaexplosionen, som nu sveper över världen.De ger ett kraftigt insulinsvar, vilket stoppar fettförbränningen och den del av födan som vi inte förbränner lagras som kroppsfett. Proteiner ger ett svagt insulinsvar, medan fett inte ger något insulinsvar alls!

Effetkten av långsamma respektive snabba kolhydrater på blodsocker och insulinnivå framgår av följande figur:

Långsamma kolhydrater:
Dessa kohydrater finns i viss utsträckning i vår ursprungskost, framför allt i frukter och grönsaker.

Effekten av långsamma respektive snabba kolhydrater på blodsocker och insulinnivå framgår av följande figur:

  Blodsocker 1

Den röda kurvan visar blodsockernivåerna sedan man ätit snabba kolhydrater.
Först sker en kraftig stegring av blodsockret,vilket leder till att bukspottkörteln utsöndrar insulin, som för in sockret i cellerna.
Som de grottmänniskor vi är.genetiskt, är vi inte anpassade till sådana mängder kolhydrater, utan kroppen överreagerar och pumpar ut för mycket insulin. Därigenom töms blodet på blodsocker så effektivt att blodsockernivån hamnar under den s.k. fastenivån och vi blir sötsugna!
För att dämpa sötsuget, skyfflar vi nu in mer snabba kolhydrater och så upprepas hela förloppet igen. Under en vanlig dag inträffar på detta sätt många kraftiga svängningar i blodsockret,med motsvarande kraftiga humörsvängningar som följd.

Om dagar och år förlöper på detta sätt, kommer cellernas förmåga att ta emot blodsocker att efter hand tröttas ut och det krävs alltmer insulin för att förmå cellerna att ta emot blodsockret. Vi har fått insulinresistens! 
Vi kommer också lätt att utvecka fetma, eftersom höga insulinnivåer stänger av fettförbränningen och lagrar överkottsenergin som fett. Man är nu prediabetiker eller har utvecklat  typ2 diabetes, eller vuxendiabetes.

Om detta fortsätter år efter år, orkar till sist inte bukspottkörteln producera så mycket insulin som krävs, utan den kollapsar och vi har utvecklat det som kallas typ1 diabetes, eller ungdomsdiabetes.
Om man vill undvika att få diabetes ska man alltså undvika snabba kolhydrater!

  Blodsocker 1

Den gröna kurvan visar blodsockernivåerna sedan man ätit långsamma kolhydrater. Blodsockret stegras bara måttligt och detta ger en måttlig utsöndring av insulin. Detta gör att blodet inte töms på socker lika snabbt och inte heller lika fullständigt och det går därför betydligt längre  tid innan vi blir hungriga igen.
Genom att vi nu kan äta mer sällan är risken för att vi ska utveckla fetma betydligt mindre. Vi får in mindre energi, samtidigt som fettförbränningen blir bättre.
Som vi visar under avsnittet “Ät dig smal!” ska man emellertid äta ordentligt med fett, för att få riktig fart på fettförbränningen och få kontroll på vikten.
När man äter långsamma kolhydrater är också risken mindre att man ska utveckla diabetes, men även här är fettet den bästa hjälpen, eftersom det inte höjer insulinnivån alls, ( under förutsättning att fettet inte äts samtidigt som snabba kolhydrater ).

Källa: Corpus - Livlinan